Bli kund

Socialförsäkringsbalkens rehabiliteringskedja

När en medarbetare har sjukfrånvaro är det en god idé att ha förståelse för rehabiliteringskedjan. Detta för att lättare förstå Försäkringskassans arbetssätt och hur de anammar nämnda kedja.

Rehabiliteringskedjan regleras i Socialförsäkringsbalken (SFB) i kapitel 27. Det är inte sjukdom i sig som ger rätt till sjukpenning utan det är på vilket sätt sjukdomen sätter ner den anställdes förmåga att utföra arbete, helt eller delvis, som avgör rätten till sjukpenning i relation till de olika tidsgränserna i rehabiliteringskedjan.

Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan vid bedömning av rätt till sjukpenning ska pröva arbetstagarens arbetsförmåga i relation till nedan angivna tidsintervaller. Viktigt att känna till att undantag kan göras i varje steg och det är flera delar som väger in vid bedömningen. Exempelvis planen för arbetsåtergång.

Dag 1-90

De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om hen varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda.

Dag 91-180

När en anställd har varit sjukskriven i 90 dagar ska försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att erbjuda den anställda något annat arbete som hen klarar av trots sin sjukdom. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra något arbete hos dig som arbetsgivare.

Dag 181-365

Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska försäkringskassan ta reda på om hen klarar av ett annat arbete utanför verksamheten. Kan den anställda klara av ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har hen inte rätt till sjukpenning. Om tillståndet talar för att individen är åter hos sin arbetsgivare inom 1 år vägs det också in i bedömningen, och arbetsförmågan kan snarare ställas mot ordinarie arbete.

Efter dag 365

Från och med dag 366 bedöms den anställdas arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.


Mer djupgående om rehabiliteringskedjan finner du på Försäkringskassans hemsida


 

Försäkringskassans ”plan för arbetsåtergång”

Planen ska främst vara ett stöd i rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen. Planen ska underlätta och påskynda arbetstagarens återgång i arbete. Därför är det viktigt att planen, i den utsträckning som det är möjligt, upprättas i samråd med arbetstagaren som aktivt ska medverka i sin rehabilitering. Planen ska även fungera som grund för stödet i det fortsatta rehabiliteringsarbetet och ska skapas inom senast dag 30 i sjukperioden om det förväntas att individen kommer vara sjukskriven mer än 60 dagar.

Om individen förväntas vara åter inom dessa 60 dagar finns inget krav att planen ska vara upprättad, men det finns ett dokumentationsansvar hos arbetsgivaren. Om det till trots visar sig att individen fortsätter att vara sjukskriven och inte kan återgå till arbetet inom 60 dagar ska rehabiliteringsplanen upprättas så fort som möjligt.

Försäkringskassan har rätt att begära planen vid utredning, och är tilldelade att alltid följa upp den rehabiliteringsplan som kommer in till dem.

Anpassningarna kan såklart se olika ut, så som att köpa in arbetshjälpmedel eller lättare fysiska arbetsuppgifter om det är en fysisk skada. Är det stressrelaterat eller psykisk ohälsa som ligger till grund för sjukskrivning kan arbete i avskildhet, lättare arbetsuppgifter eller anpassade arbetstider vara en bra början.

Tillsammans med dig och din medarbetare kan vi finna de nycklar som kan vara avgörande när personen ska åter i arbete, därför vill vi trycka på vikten av en handlingsplan/plan för arbetsåtergång.

Rehabilitering har koppling till det organisatoriska arbetet

Om vi nu lyfter blicken och nu fokuserar på vad som kan ske på organisationsnivå så är det en god idé att ta hjälp av föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). En del i detta är att ha tydliga policys så som arbetsmiljöpolicy, alkohol-och drogpolicy och policy vid rehabilitering och arbetsåtergång.

Det blir lättare att förhålla sig till organisationens mål och visioner gällande arbetsmiljön om det finns nedskrivet, och det är ett gott dokument att hålla i handen när man känner sig osäker vid ex. arbetsåtergång.

Ett exempel på vad som kan stå i dokumentet är när, var och hur den sjukskrivne medarbetaren ska kontaktas och hur utredning av rehabiliteringsbehov ska se ut.

Mer om Systematiskt arbetsmiljöarbete hittar du här

Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.”
–Arbetsmiljöverket

 

Vad kan man då göra för att minimera risken för ohälsa på arbetsplatsen?

Några exempel:

  • Arbeta ständigt med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Ta stöd av föreskriften organisatorisk och social arbetsmiljö.
  • Tydliga och öppna kommunikationsvägar
  • Analysera risker för olycka eller ohälsa i arbetsmiljön.